Åldrande och olja. Norsk pensionspolitik i internationell belysning

Abstract

På ytan faller den norska pensionsreformen från 2009 in i ett internationellt mönster där industrialiserade länder över hela västvärlden anpassar sina välfärdssystem till en tvingande postindustriell problemvärld. Samtidigt är denna normalitet den norska reformens mest besynnerliga drag. Norge är alltjämt ett av världens rikaste länder. Under samma period som pensionsreformen förbereddes och beslutades växte oljeintäkterna lavinartat. Urban Lundbergs artikel tar fasta på denna synbara paradox och visar hur norsk pensionspolitik måste förstås mot bakgrund av hur det dubbla trycket från globalisering och demografi, som i olika grad plågar alla andra jämförbara länder, i Norge genomgående filtreras genom en ännu större fråga om det mest ansvarsfulla sättet att förvalta en ändlig naturresurs. För att ytterligare framhäva den norska pensionsreformens unika särdrag placeras den in i en nordisk kontext där det mer välkända svenska exemplet ges avgörande betydelse.